Pappan hade utsatt mamman för våld under deras relation och mamman flyttade till skyddat boende tillsammans med parternas gemensamma barn. Pappan åtalades för grov kvinnofridskränkning men dömdes för två fall av misshandel.
Tingsrätten beslutade interimistiskt att mamman skulle ha ensam vårdnad om flickan och att hon skulle ha rätt till umgänge med pappan, men flera av umgängestillfällena ställdes in, bland annat på grund av att barnet varit sjuk. Gemensam vårdnad är enligt hovrätten inte möjlig med hänsyn till parternas konflikt och misstro mot varandra. Med hänsyn till att pappan avtjänat sitt straff och genomgått behandling bedömer hovrätten att pappan är lämplig som vårdnadshavare och att han bäst kan tillgodose barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna, trots att mamman vid huvudförhandlingen medgett pappans yrkanden om umgänge.
Hovrätten skriver följande i sina domskäl: Av utredningen i målet har framkommit att mamman genom hela tingsrättsprocessen haft en negativ inställning till umgänge mellan barnet och pappan samt till pappans föräldraförmåga. Mamman har t.ex. genomgående både motsatt sig umgänge eller upptrappning av umgänge i processen och försvårat eller ställt in vissa umgängestillfällen. Hovrätten finner således sammantaget att det finns en risk för att mamman, om hon skulle bli ensam vårdnadshavare, inte heller i framtiden kommer att främja en nära och god kontakt mellan barnet och pappan.
Pappan tillerkändes således även ensam vårdnad i hovrätten.
Har du frågor om vårdnad? Ring oss på 08-316 516. Första samtalet är gratis.