Huvudförhandling (rättegång) i vårdnadsmål; hur går det till?

Målet inleds med att det ropas på. Parter, dvs föräldrarna, och ombuden/advokaterna inställer sig och sätter sig på sina respektive platser. Ordföranden (juristdomaren), tar närvarokontroll. I vårdnadsmål har man alltid möjlighet att komma överens och förhandlingen brukar inledas med förlikningsdiskussioner, oftast talar respektive part och ombud enskilt med domaren. Kommer man överens så blir det ingen rättegång, men kommer man inte överens så kommer målet övergå i formell handläggning.

Yrkanden och inställning gås igenom. Efter det håller ombuden/advokaterna sakframställan, dvs en bakgrund av omständigheterna och grunderna för respektive talan och går igenom eventuell skriftlig bevisning. Parterna (föräldrarna) hörs, först ställer det egna ombudet/advokaten frågor och sedan har motpartens ombud möjlighet att ställa frågor. Efter det så förhörs eventuella vittnen, det är den part som har åberopat vittnet som börjar att ställa frågor och sedan har motpartsombudet möjlighet att ställa frågor. Alla förhör, såväl partsförhör som vittnesförhör spelas in på ljud och bild. Detta eftersom om målet blir överklagat till hovrätten. Efter vittnesförhören har ombuden/advokaterna ett varsitt slutanförande/plädering, där man går igenom vad som har framkommit i målet och hur man tycker att domstolen ska döma, en juridisk argumentation helt enkelt. När målet sedan har gåtts igenom meddelar domaren när dom kommer att meddelas, oftast inom två veckor. I de allra flesta vårdnadsmål så består rätten av en juristdomare jämte tre nämndemän. Alla har varsin röst, men blir det 2+2 så "vinner" ordförandens (juristdomarens) röst.

Domen går att överklaga inom tre veckor, men det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva överklagandet, dvs hovrätten prövar inte alla mål och det är svårt att få prövningstillstånd i hovrätten.

Har du frågor kring vårdnad, boende, umgänge? Ring oss på 08-316 516 eller mejla på info@lawring.se