Underhållsbidrag, när ska s.k. standardtillägg utgå?

Den förälder som inte bor tillsammans med ett barn har att bidra till barnets underhåll genom att betala underhållsbidrag. I praktiken bestäms underhållsbidraget oftast på så sätt att kostnaderna för barnets grundbehov fördelas mellan föräldrarna enligt en schabloniserad beräkning, baserad på barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. Om föräldrarnas ekonomiska ställning är sådan att det är motiverat kan barnet dessutom också enligt förarbetena göra anspråk på en högre standard än vad som följer av grundbehovet. I sådant fall har barnet rätt till ett s.k. standardtillägg till det underhållsbidrag som annars hade följt av nämnda fördelning av grundbehovet. Det saknas i förarbetena närmare anvisningar om hur standardtillägg ska beräknas. Inte heller Högsta domstolens praxis eller den juridiska doktrinen innehåller någon beräkningsmodell för standardtillägg. Dessa får istället bestämmas efter en ganska fri prövning  enligt Högsta domstolen. Högsta domstolen har fastställt ett antal principer till vägledning för prövningen. Högsta domstolen har slagit fast att en mera påtaglig höjning av underhållsbidraget i princip förutsätter att den underhållsskyldige har ett betydande inkomstöverskott sedan hans andel av normalunderhållet har frånräknats. Även  förmögenhetsställningen påverkar bedömningen. Med hänvisning till motivuttalanden konstaterar Högsta domstolen vidare att den omständigheten att också boendeföräldern har en mycket god ekonomi inte hindrar att underhållsbidraget räknas upp men betonar att det dock dämpar barnets anspråk på den underhållsskyldige. Vidare ställer Högsta domstolen som riktpunkt upp att barnet ska ha ett så stort bidrag att dess standard är likartad med den bidragspliktiges. Högsta domstolen konstaterar dock att barnet på ett rimligt sätt måste kunna tillgodogöra sig det högre bidraget och betonar att ett standardtillägg därför är mera motiverat ju äldre barnet är. Högsta domstolen har i senare praxis använt sig av ovan nämnda principer vid bestämmande av standardtillägg. I den juridiska doktrinen har anförts att Högsta domstolens riktlinjer fått till följd att domstolarna beloppsmässigt är återhållsamma vid bestämmande av standardtillägg.