Kontaktförbud får meddelas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk får att den mot vilken förbudet avses gälla kommer att begå brott mot, förfölja eller på annat sätt allvarligt trakassera den som förbudet avses skydda. Vid bedömningen av om det finns en sådan risk ska det särskilt beaktas om den mot vilken förbudet avses gälla har begått brott mot någon persons liv, hälsa, frihet eller frid (l § andra stycket lagen (1988:688) om kontaktförbud). En grundläggande förutsättning får kontaktförbud bör vara att det föreligger en klar och konkret risk får att den som förbudet ska skydda kommer att utsättas får brott, förföljelse eller andra allvarliga trakasserier. Vid bedömningen av detta bör det vara en särskilt viktig omständighet om den som förbudet avses gälla tidigare har begått brott mot den andra personen även om det inte bör krävas att brott har begåtts mot denne i alla situationer. I förarbetena nämns som exempel bland annat att den mot vilken förbudet avses gälla är misstänkt får ett brott som ännu inte hunnit utredas och där det alltså i viss mån kan vara oklart om det går att styrka brott. Möjligheten att använda kontaktförbud, utan att den mot vilken förbudet avses gälla tidigare har begått brott mot den andra personen, bör dock användas mycket restriktivt. Som framhålls i motiven måste den beslutande myndigheten alltid hålla i minnet att det bakom en begäran om kontaktförbud kan ligga en konflikt mellan parterna, vilken i första hand bör lösas på annat sätt än genom ett kontaktförbud. (Prop. 1987/88:137 s. 18 ff.)
Om man har gemensamma barn?
Har parterna ett gemensamt barn kan en viss försiktighet vara påkallad vid bedömning av vad som anförts för ett kontaktförbud, eftersom det kan användas vid bedömningen av vårdnadsfrågan (jfr rättsfallet NJA 2007 s. 272).