Det är den kommunen där barnet är folkbokfört som får uppdraget från tingsrätten. Bor föräldrarna i två olika kommuner långt ifrån varandra så samarbetar kommunerna med varandra.
Utredningarna i de olika kommunerna kan se lite olika ut, men det är socialstyrelsen som ger riktlinjer och allmänna råd om utredningsarbetet. Utredaren ska förhålla sig saklig och objektiv till föräldrarna. Vid det inledande samtalet med föräldrarna bör utredaren informera om utredningens syfte, förlopp och eventuella utdrag som kan komma att hämtas från socialtjänstens register samt Rikspolis- styrelsens belastnings- och misstankeregister. I vissa fall är utdrag redan inhämtade i samband med snabbupplysningarna. I vissa fall finns det ingen anledning för familjerätten att inhämta registerutdrag. Utredarna ska samtala med föräldrarna för att ta reda på respektive förälders beskrivning av barnet, barnets uppväxt, nuvarande situation och samarbetet med den andre föräldern. Hembesök hos respektive förälder bör göras. Utredarna bör träffa barn från fem års ålder för lära känna barnet, och bedöma barnets utveckling och mognad, se hur barnet mår och bedöma anknytningen till föräldrarna. Socialstyrelsen rekommenderar att första mötet med barnet sker i hemmet där barnet känner sig tryggt. Under barnsamtalen har barnet möjlighet att komma till tals i lugn och ro vid i vart fall två tillfällen. Barnets åsikter och tankar ska tas tillvara på och skrivas ner i utredningen. Barnsamtalen ska anpassas efter barnets ålder och mognad och ett barn ska givetvis aldrig bli tvingad att lämna uppgifter. Finns det flera barn ska utredaren prata med barnen enskilt, så att inte syskonen påverkar varandra. Jag vet dock utredningar där syskonen har hört tillsammans då det har varit barnens önskemål.
Vidare förs samtal med andra i barnets närhet, det kan vara respektive förälders nya partner eller personal på förskola eller skola för att få en helhetsbild av barnens situation.
Frågorna som utredarna ska kartlägga bland annat: Föräldrarnas situation, boende och arbete? Föräldrarnas psykiska hälsa? Finns påståenden om våld, missbruk eller andra missförhållanden? Vilka är behoven för just detta barn och vem kan bäst tillgodose dessa? Vad är barnets önskemål? Utredningen ska enligt Socialstyrelsens riktlinjer innehålla uppgifter om barnets nuvarande situation och viktiga händelser, föräldrarnas beskrivning av barnet, föräldraskapet och syn på vårdnadsfrågan, barnets inställning och eventuella referenspersoners beskrivning av barnet.
Utredningen brukar alltid avslutas med ett förslag till tingsrätten och en så kallad konsekvens- beskrivning. Om förslag inte lämnas bör utredaren ange varför förslag inte kan lämnas. Konsekvensbeskrivning innebär att resonemang förs i utredningen om respektive förälders lämplighet beträffande vårdnads- boende- och umgängesformer utifrån både föräldrarnas och barnets perspektiv. Där beskrivs föräldrarnas samarbetsförmåga, omsorgsförmåga och hur fördelningen ser ut, och vem/vilka som har haft huvudansvaret för barnet, samt konsekvenserna kring att besluta om gemensam vårdnad respektive ensam vårdnad.
Föräldrarna får läsa utredningen innan den skickas till tingsrätten och ges möjligheter att komma med egna kommenterar samt korrigera eventuella sakfel. Utredningen bildar underlag för domstolens beslut. Större barn får läsa igenom det som skrivits efter barnsamtalen och korrigera texten om de så önskar innan det skickas till tingsrätten. För mindre barn gör utredarna en muntlig sammanfattning av barnsamtalet inför barnet. Utredningen brukar ta mellan 3-5 månader för familjerätten att verkställa. I de allra flesta fall går tingsrätten på det förslag som familjerätten har lämnat.