Barnets bästa efter den 1 januari 2025

Ändringar av föräldrabalken trädde i kraft den 1 januari 2025, vilket jag tidigare skrivit om. Ändringen syftar bland annat till att klargöra att barnets bästa ska bedömas genom en helhetsbedömning. Hänsyn ska tas till allt som rör barnets fysiska och psykiska välbefinnande och utveckling. Så långt möjligt bör såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter för barnet beaktas (prop. 2020/21:150 s. 129). Risken för att barnet far illa ska vara en särskild omständighet som beaktas när det finns uppgifter om våld och andra kränkningar i utredningen. I detta avseende ska särskilt beaktas behovet av en nära och god kontakt med föräldrarna aldrig kan väga tyngre än att barnet inte riskerar att fara illa (prop. 2024/25:10 s. 16).

Vid bedömningen av om föräldrarna ska ha gemensam vårdnad eller om en av dem ska ha ensam vårdnad ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst och ta ett gemensamt ansvar i frågor som rör barnet (6 kap. 5 § andra stycket föräldrabalken). Tidigare var det mer fokus på föräldrarnas förmåga att samarbeta kring barnet.

Om en förälder vid utövandet av vårdnaden om ett barn gör sig skyldig till missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen om barnet på ett sätt som medför bestående fara för barnets hälsa eller utveckling, ska rätten besluta om ändring i vårdnaden (6 kap. 7 § första stycket föräldrabalken).

Barnet ska ha rätt till umgänge med en förälder som det inte bor tillsammans med. Umgänget kan ske genom att barnet och föräldern träffar varandra eller genom att de har annan kontakt. Det kan röra sig om allt från fysiskt umgänge till videoumgänge eller brevkontakt. Barnets föräldrar har ett gemensamt ansvar för att barnets behov av umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med så långt som möjligt tillgodoses (6 kap. 15 § första och andra styckena föräldrabalken). Umgänge med en förälder som barnet inte bor tillsammans med får inte riskera att skada barnet, varken fysiskt eller på något annat sätt (prop. 2024/25:10 s. 22). Barnets bästa ska utgöra utgångspunkt.

Om en förälder utan godtagbara skäl motverkar att barnet får umgås med den andra föräldern, kan detta utgöra en allvarlig brist i omsorgen om barnet. Det gäller inte minst om barnets rätt till umgänge har slagits fast av domstol (se NJA 2024 s 480). Har domstolen beslutat om umgänge så är man skyldig att följa beslutet.

Av 6 kap. 2 b § föräldrabalken följer att barn ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter i frågor om vårdnad, boende och umgänge samt att barns åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till ålder och mognad. Barnet brukar få information från familjerätten när de talar med barnet. Barnets inställning ska väga tungt med beaktande till ålder och mognad, men det är inte alltid förenligt med barnets bästa att följa barnets uttalade åsikt. I vissa fall, som när ett barn lever i en hederskontext, kan lojalitet påverka barnets uttryckta vilja. Alla relevanta omständigheter ska beaktas för att bedöma risken för att barnet far illa och säkerställa ett fullgott beslutsunderlag för att skydda barnet vid vårdnad, boende eller umgänge (prop. 2024/25:10 s. 19). Med detta sagt så är det svårt att gå emot ett barns uttalade vilja när barnet kommit upp i 12, 13 års åldern, trots påverkan och lojalitet. Ju äldre barnet är ju mer hänsyn tar man till barnets vilja.

Har du frågor om vårdnad om barn? Ring oss på 08-316 516